Ego's trippin', scripts keep flippin', bloods keep bloodin', crips keep crippin'

På slutet har det bara varit blod, svett och tårar. Tålamodet har svikit och jag har velat ge upp. Men jag har bitit i det sura äpplet och kämpat på. När det har varit som tyngst har jag läst Amandas gästinlägg och jag har påminds om att jag ger inte upp i första taget. Skolan har börjat på att rulla på igen efter min "jag-orkar-verkligen-inte-bry-mig-längre" svacka och ljuset är nära.
Hörde ett ryckte om att den 9 Januari är den första tävlingen och jag blev inspererad igen. Har varit tungt att vara på gymmet Måndag, Tisdag, Torsdag och inte vetat varför. Skotern är inte ens här än. Men hoppet är nära och jag ser ljuset. Snart får ni akta er från leden för jag är riktigt sugen! Fyra veckor kvar till jullov och då är en massa prov och inlämningar bortgjorda.
Nu måste jag bara fortsätta med Italienskan som jag har prov på, på Torsdag och sedan fara på gymmet för andra gången idag. På schemat står ett ordentligt löppass! Det kommer känna, men det kommer vara skönt!
Kommentarer
Trackback