Näe, nu äre fan slut me det hära

När jag kom hem efter Kreta vad jag så less på allt som socker innehöll. Jag ville inte ens ha lättdryck. Så jag slutade helt enkelt att äta godis, chips och allt sånt där och tro de eller ej men det gick hur bra som helst! Jag kom ihåg med träningen igen efter två, tre veckors uppehåll (tränade inte på kreta) och det kändes underbart att äntligen vara på väg att klara av att träna i mer än tre/fyra veckor och sedan slänga in skorna på hyllan. Det har jag varit expert på tidigare. Denna gång fortsatte jag istället att jogga och i september månad så köpte jag ett gymkort. Mitt första egna gymkort. Jag har tränat regelbundet sedan dess två till fem gånger i veckan. Ibland mer och ibland mindre. Det har varit jobbigt och det har varit lätt. Ännu har jag inte ledsnat men gissa vad? Joo, jag började ju självklart att dricka dricka och äta godis efter att jag köpte gymkortet. "men vafan, om jag tränar mycket göre ju ingenting om man äter lite godis!" var min tanke. Det är inte så att jag är missnöjd med mig själv utan jag blir äcklad av tanken av allt socker. Ändå äter jag godis. Varför? Bra fråga hörru! Därför lägger jag nu godiset på hyllan och inte joggingskorna. Det är vad som får mig att må bra så varför förstöra det med godis? Jag har ju dessutom blivit laktos, tror vi iallafall, så jag får ju ba ont i magen när jag äter choklad och godis är ingenting utan choklad. Därför säger jag nu tack och hej till godis. Tack och hej! För nu ska jag fanimig klara mig utan :)
Kommentarer
Trackback