I hear you call my name and it feels like home
I fyra veckor har jag nu varit förkyld. Och då snackar vi inte lite hosta och så utan en hejdundrande hosta, snuva och allt vad det innebär. Har alltid haft lätt för att vara sjuk, speciellt när jag var liten och jag lovar, det var grymt länge sedan jag kände mig så här dåligt. Men ingen feber så jag har tvingat mig själv till skolan. Det har lett till stress över att missa en massa skolarbeten, grubbel över varför jag inte klarat av allt som förut och varför jag har varit så trött. Jag har fortsatt i samma tempo utan att tänka efter. Det är verkligen inte bra. I lördags började jag med en hostmedicin som gjorde att jag blev hur trött som helst. Sov 14 timmar mellan lördag och söndag, ändå var jag trött. Det gjorde att jag slutade med medicinen i hopp om att hostan skulle försvinna iallafall men som ett brev på posten kom den tillbaka. Självklart.
I går var jag helt borta. Kunde inte fokusera och bestämde mig för att fara hem. Snackade med min lärare och lyckades skjuta upp matteprovet vi hade igår och de tackar jag för! Sov från den stunden jag satte mig på bussen tills jag hoppade av, tog bort allt smink och somnade om och sov till kvart i sex. Jag försökte kliva upp för att äta, kolla hur träningen hade gått osv men kroppen låg bara stilla. Hur hemskt som helst.
Slutade med att jag sjukanmälde mig idag och fortsatte att sova. Är det stressen som gör en så slut och att förkyldningen fortsätter? Idag känns det mycket bättre med hosta och förkyldning vilket känns kalasbra. Men är det för att jag har sovit så mycket?
Ska iallafall ta tag i lite läxa osv nu och sedan fortsätta sova så man förhoppningsvis är på rätt spår igen. Det enda jag vill just nu är att fara ut med skotern och köra vilket jag hoppas på att klara av imorgon. Annars vet jag inte vad som händer. Det kryper inombords fastän inte kroppen orkar.
Slutade med att jag sjukanmälde mig idag och fortsatte att sova. Är det stressen som gör en så slut och att förkyldningen fortsätter? Idag känns det mycket bättre med hosta och förkyldning vilket känns kalasbra. Men är det för att jag har sovit så mycket?
Ska iallafall ta tag i lite läxa osv nu och sedan fortsätta sova så man förhoppningsvis är på rätt spår igen. Det enda jag vill just nu är att fara ut med skotern och köra vilket jag hoppas på att klara av imorgon. Annars vet jag inte vad som händer. Det kryper inombords fastän inte kroppen orkar.
Kommentarer
Postat av: Faster
Ta det lugnt ett tag till, det är när det börjar krypa i kroppen man snart varvat ned tillräckligt... Skippa skotern imorn. Å därmed basta! ;-)
Postat av: Julia
uppdateeeeeeeera!
Trackback
